skip to Main Content
070-780 77 80 yogamedmika@gmail.com

Tiden

Att vara närvarande. Vara här och nu. Tid och rum. Dåtid. Nutid. Framtid. Tid är pengar. Slösa inte med tiden. Ta vara på tiden. Det var på tiden. Håll tiden. Tiden rinner iväg. Tidsoptimist. Evigheten – eternity. Oändligheten – infinity. Hinna med. Tiden läker alla sår. Tidsbrist. Vår bästa tid är här och nu. Här och nu… Här och nu… Här och nu…

Alla har sin upplevelse av tiden. Begrepp som stress, rastlöshet, återhämtning, sömn, aktiviteter, sysslor, erfarenheter, inlärning och möten har alla med tiden att göra. Vi har en idé om hur mycket tid varje sak ska ta och inrättar tillvaron efter det. Med en fulltecknad kalender är det hos några av oss, men troligtvis inte hos de flesta, inbokat tid för reflektion, för återhämtning, för en restorativ paus.

Praktikalitet

Samhället skulle helt rasa utan tid. Kaos och oordning skulle inte vara konstruktivt eller funktionellt för oss. Så vi har det praktiskt användbara med tiden. Men när går tiden över i stress? När blir tiden en fångenskap?

Det diffusa med tid

Har du någonsin upplevt att tiden går fortare på morgonen? Eller att flera timmar försvunnit när du har roligt och man kan inte förstå vart tiden tog vägen? Det finns fler exempel där tiden försvinner och inte alls har sin tydliga form av fem minuter av 5×60 sekunder. Men också när du gör något tråkigt och tiden aldrig verkar röra på sig. Eller, som i yogan, när vi gör en utmanande övning… 30 sekunder ter sig som flera minuter. Det blir uppenbart att tiden är flexibel, tänjbar och inte alls linjär.

Tid och meditation

I kundaliniyogan använder vi olika tidsintervall när vi gör meditationer. Till vardags är det allt från 3-62 minuter. Ofta gör vi också meditationer i specifikt antal dagar i sträck: 40, 90, 120 eller 1000 dagar. När man börjar med en meditation är man ofta full av entusiasm. När man når dag 16 eller 22 t ex så är det inte längre entusiasmen som håller en igång. Det kan hända att man börjar titta på klockan om man valt en lite längre meditation (11 min är tillräckligt länge för ett uttråkat sinne). En minut kan många gånger te sig som flera. Har vi t ex valt en 40-dagarsperiod så är det en process. En period av de 40 dagarna kan ha med sin relation till tiden att göra.

I de här 40, 90, 120 eller 1000-dagarsperioderna är det också lätt att just låta tiden vara huvudperson; en dag läggs på nästa och det är som att det är antalet dagar som blir syftet, inte innehållet. Japp, då har jag klarat en dag till. Inte, japp, då var jag en upplevelse av oändligheten rikare. Jag personligen måste släppa ifrån mig tiden helt för att inte bli stressad (rastlös, uttråkad) och fixerad (kolla klockan, räkna dagar) vid den. Meditationen händer bortom tiden, har ingen relation till den över huvud taget. Tiden existerar inte i meditationen – den är bara ramen för hur länge vi kommer att utföra meditationen.

Otid

Fråga dig själv när din upplevelse av något sker och ditt svar blir alltid nu. När du åt frukost den här morgonen, så var det nu du åt. När du läser det här så är det nu. När du tittar över vad som hänt under dagen så sker det också nu. Så… hur ser du på alla dessa nu:n som ”varit” under dagen? Ser du det som att det är en hel rad massa nu:n som läggs på varandra och skapar t ex en timme? Kan du skilja ett nu från ett annat nu? Ser du ett nu som bättre än ett annat nu? Är din dag fylld av tusentals olika nu:n? Om du tänker dig nuet som sådant; att det är flera nu:n staplade på varandra under loppet av dagen, hur lång tid är ett nu i så fall?

Det kan du utforska genom din direkta upplevelse av nuet precis just nu. Släpp ögonen från skärmen en stund, ta några djupa andetag för att samla dig samtidigt som du hänger dig åt det här ögonblicket. Undersök, var nyfiken, öppen, ta emot. Hur länge varar det här nuet? Är det avståndet mellan det att du blir närvarande i detta nu tills en tanke kommer in och stör? Eller kan du ha tanken och ändå vara här och nu? Vad finner du i mellanrummet mellan en tanke och en annan?

Tidsramar

Jag har under terminen velat inspirera dig som varit på yoga hos mig och dig som läst bloggen till att uppleva dig själv öppet, fritt, obundet, ickedömande och nyfiket. För att du ska få kunskap om det så har jag behövt använda ord för att du ska kunna veta vad det är du ska lära dig. När vi börjar klasserna i yogan får man alltid en stund till att utforska hur man känner sig bortom orden. Hur är ens humör när man tar bort tanken om vilket humör man har? Hur känns irritation i ens upplevelse? Tröttheten? Glädjen? Om man är stel efter en dag i en enahanda kroppsställning så har jag velat vägleda upplevelsen bortom att orden säger att man är stel, spänd, har ont. Vad är upplevelsen när man inte kan tänka orden som samlar sensationerna under namnet smärta, ont, stel? Och när är det man upplever det man upplever?

Jag har också velat inspirera dig att öppna dig för upplevelsen av vad det förflutna är när du inte kan tänka tankarna om det som orsakat dig smärta, besvikelse, ilska, sorg, glädje, inspiration. Att du ska få uppleva den renhet och frid som du och jag egentligen vilar på i den rymd där tiden inte existerar. Få tillgång till den fräschhet och nyfikenhet som finns inneboende i vår natur bortom tiden och rummet. Känna glädjen, den stilla, spirande glädjen, av ordlöst varande i precis det som är, så som det är. Nu.

Och det är här någonstans som det här jag nämnt tidigare veckor, att i nuet finns det ingenting att reagera på och att det därför inte är någon konst för oss att ta emot det som är så som det är, och inte heller vilja ha det på något annat sätt än precis så som det är. Därför att när vi tar bort tankarna om det som är, så finns det ingenting att uppleva förutom det här öppna, fria, kärleksfulla och upplyftande nuet. Förstår du?

Tiden som vän

Vi som människor har fått olika verktyg som vi kan utnyttja och dra nytta av. Kroppen och sinnet är ett. Tiden och rummet är ett annat. Och gravitationen är ytterligare ett. Alla verktygen har med kroppen och sinnet att göra och vi har fått dem både som utmaningar och som något vi kan utnyttja för att jobba för i s f emot oss. Kroppen och sinnet fungerar som porten vi går igenom för att nå det sanna i och om oss. Det obegränsade, fria, öppna, glädjefulla, ickedömande och kärleksfulla. Det sanna i oss behöver inte kroppen för att finnas, men nu är vi som människor skapade med en kropp och ett sinne, så de blir vårt unika uttrycksmedel som vi använder på det sätt som vi gör för att lyfta eller sänka oss själva och vår omgivning. Vårt sanna jag skulle aldrig drömma om att sprida negativitet omkring sig. Vårt separerade själv gör det utan att blinka.

När det gäller kroppen och sinnet har vi t ex kundaliniyoga som, utan att vi behöver rota fram exakt vilket sår det är som har störst inverkan i vårt liv och som vi borde ta tag i, rättar till i kemin i kroppen så att vi kan börja utnyttja sinnet för att samarbeta med oss i stället för att hindra oss. I den här yogatraditionen säger vi att sinnet följer andningen och kroppen följer sinnet. Börjar vi andas djupare, fullare och långsammare så har vi redan där börjat omstrukturera kemin i vårt inre system. Tankeströmmen i sinnet saktar ner, det gör kroppen lugnare, nervsystemet tar emot nya signaler och börjar repareras, vilket gör att hormonutsöndringen balanseras och vår upplevelse öppnas upp för nya perspektiv.

När vi lägger till det här öppna, avspända och mottagliga sättet att uppleva det som händer i kroppen genom rörelserna här och nu, så börjar vi expandera tiden i vår upplevelse. När vi gör en utmanande övning, möter upp vårt motstånd och ibland vår muskulära svaghet, och håller igenom motståndet så expanderar också tiden. Vi möter först tiden genom det jobbiga, det som pågår verkar aldrig ta slut. Där kan vi också uppleva tiden annorlunda, den står stilla. Det är också en form av expansion av tiden, bara att i den vill vi att den ska ta slut. När vi då möter upp reaktionen med att hålla ut genom den med andningens hjälp, stödet från gravitationen (body schema) som håller positionen åt oss, så känns det som att vi kommer över en platå. Egentligen är det samma fält av icketid som när det flyter på med sköna sensationer i kroppen.

Syftet med att utforska och känna sensationerna och känslorna är att vi till slut upptäcker fältet av ett öppet, fritt och mottagligt ingenting bortom dem. Tiden upphör att existera. Nuet är inte längre några sekunder, utan tidlöst, expansivt och flexibelt. Vi gör det här med en övning!

Övning

För att på ett enkelt sätt komma tiden nära så gör vi en lite utmanande övning. Det gör att vi sätter igång en rörelse och reaktion i kroppen och sinnet och därför kan börja utforska och nyfiket titta på det här med tiden väldigt nära och intimt.

En fin övning för både kropp, psyke och sinnet är Sat Kriya. Gör den inte om du är gravid. Om du har mens så tar du det lite lugnare med magrörelserna.

  • Sitt i klippställningen (på hälarna, se bilden)
  • Knäpp dina händer så att vänster tumme vilar över höger om du är kvinna (tvärtom om du är man)
  • Sträck upp pekfingrarna och tryck dem lätt mot varandra
  • Sträck armarna rakt över ditt huvud och ha sträckta armbågar
  • Andas in
  • Ljuda högt ut Sat och dra in navelpunkten (tre fingrar nedanför vanliga naveln – ett energicentra för vår obegränsade kraft)
  • Ljuda högt ut Nam och släpp magmusklerna (men behåll din fina hållning)
  • Fortsätt i ett rytmiskt tempo i 3-11 min

Utnyttja gravitationen i positionen. Känn dig tung ner mot marken och känn stödet under dig bära upp dig. Känn dig lyft uppåt och luta dig avspänd in i det att den helt naturliga, magnetiska dragningskraften drar dig uppåt. Känn dig hållen så under hela övningen.

Någonstans i tidsintervallet kommer du att stöta på någon form av motstånd. Om det inte är av muskulärt motstånd i det att det börjar bli jobbigt, så kan det vara att det blir mentalt tråkigt. Jag har satt 3 minuter som minsta tidsram för att du ska hinna nå en reaktion inom dig och få stå ut med den en stund.

När det börjar bli jobbigt i positionen – känn först att stödet från marken under dig bär upp dig och likadant att stödet från rymden omkring håller dig upprätt. Håll ett öppet fokus i din uppmärksamhet. Ju mer det känns i armarna, desto mer slappnar du av i upplevelsen och låter den upplevas öppet, fritt och nyfiket. Håll dig ifrån att sätta ord på det du upplever, upplev det i stället! När du gör det här riktigt så kommer du att hamna i en öppenhet och mottaglighet inför det som är som är helt tidlös. Kom hela tiden tillbaka till stödet från marken och stödet från rymden omkring. Utforska den här upplevelsen av tidlöshet genom dig utan ord.

Inför veckan

Se över hur du tillbringar din tid. Om det är så att du inte riktigt känner att du hinner med att t ex göra en meditation eller andas några minuter om dagen, så våga vara ärlig och se hur mycket tid som t ex går åt till tv-tittande eller telefonsurfande. Du kan säkert låna några minuter bara därifrån. Jag vet att det finns 3 minuter i ditt liv för att göra någonting, vad som helst, som stärker dig.

Se också vad din relation till tiden är. Positiv, negativ, neutral? Skriv ner det som du tycker är bra med tid och det som du inte tycker är så bra om du vill  Vad kan du göra för att expandera och tänja lite på tiden? Undersök också det här med nuet, vad är ett nu? Vad innebär det för dig att vara här och nu? Hur långa är dina nu:n? Var öppen och nyfiken på dig själv och tiden. Se också om du kan släppa tiden någon stund varje dag och bara få utrymme att existera utan klockan. Gör gärna ovanstående övning varje dag den här veckan och ha intentionen redan nu att du öppnar upp 3 min varje dag fram till nästa onsdag för den. Känn också tidlösheten genom dig någon gång varje dag.

Sat Nam!

This Post Has 0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Back To Top